torsdag 28 augusti 2008

Andra EK-långnaven

Idag blev det dags för navrunda två på egen hand. Tanken var att jag skulle flyga sträckan Jönköping-Växjö-Feringe-Halmstad-Jönköping och det var färdplaner för denna sträcka som jag ringde in på förmiddagen.

På plats på flygklubben blev det lite annorlunda. Vi konstaterade att vinden låg på hårt på 270 grader över hela området vilket gjorde att alla fält jag tänkte landa på hade sidvind. Mindre kul även om det inte är några problem. Dessutom hade jag åkt på nära 200 pix i landningsavgift i Växjö. Snabb omplanering till en ny rutt alltså. De obligatoriska landningarna på främmande fält var redan gjorda sen innan, så jag tog rutten Jönköping-Hultsfred-Växjö-Feringe-Jönköping, med enda landning i Hultsfred och bara överflygning av resterande fält. In med färdplaner för detta och sen iväg.

Jag startade på stråk 29 utanför klubben och fick klart ut på östlig kurs 2200 fot minus. Jag lämnade TMA:t och blev överlämnad av tornet till Sweden Control på 118,400. Molnen låg på 3500 fot där jag befann mig, så jag steg till 2500 och skumpade runt i den skakiga luften som var. Inte helt bekväm flygning, men det gick an.

När jag närmade mig Hultsfred slog jag över till Hultsfred Information på radion men där var det dödstyst så jag blindsände mina intentioner. Jag gick in och korsade fältet för att få en visuell koll på läget och gick därefter in i trafikvarvet för landning på bana 30. Vindstruten stod rakt ut och det var lite skumpigt på vägen in, så jag tryckte på lite extra för att ha farten på min sida. En fin landning en bit in på banan blev det och jag taxade in till plattan.

Eftersom det var helt öde ställde jag mig lite nonchalant utanför tornet och gick igenom mina papper. Jag ringde även upp Arlanda för att avsluta min färdplan och påbörja nästa. Jag frågade läraren om detta förfarande när jag återkom till klubben, och han tyckte det var helt ok tänkt. Ett alternativt sätt att göra det på är att lyfta och avsluta den gamla färdplanen och starta den nya direkt efter start när man ropar upp Sweden Control. Ett tips jag tar med mig om jag bara går ner lite snabbt på ett fält någonstans i framtiden. Förmodligen lär jag aldrig göra så annat än under skolning, men ändå.

Jag ställde upp bana 30 efter en stund och lämnade mot sydväst i riktning mot Växjö. Jag ropade upp Sweden igen och fick min transponderkod och rapport om ingen trafik. Flygledaren verkade lite konfunderad då jag ropade upp med "Sierra India Kilo on VFR flightplan Hultsfred Jönköping, 2500 feet just departed Hultsfred heading 220 degrees, squawking 7000". Från Hultsfred till Jönköping på en kurs som är 120 grader fel är lite udda, så han ropade upp med "Sierra India Kilo confirm heading Kronoberg" vilket jag bekräftade som en första brytpunkt på min rutt.

En bit närmare Växjö blev jag överlämnad till Kronoberg tornet där jag bad om att få passera TMA:t på 2500 fot i riktning mot Feringe. Detta beviljades utan problem och jag susade på.

Efter ytterligare ett tag lämnade jag TMA:t och blev åter överlämnad till Sweden. Jag gick mot Feringefältet där det var lika tomt på aktivitet som Hultsfred. Jag ropade upp Sweden och meddelade att jag låg på 2500 fot över Feringe och nu skulle gå direkt mot Jönköping.

I utkanten av Jönköpings TMA som jag för övrigt gick 2000 fot under blev jag överlämnad till Jönköping tornet. Jag körde vidare med engelskan och ropade upp tornet och meddelade min position. Klart in mot Hyltena 2200 fot eller lägre.

Jag höll mig en bit väster om E4 för att hålla mig borta från restriktionsområdet vid Skillingaryd. Jag blev tidigt tillfrågad om önskad bana då vinden var 270 grader 9 knop och jag meddelade att stråk 29 vore önskvärt. Jag behöver lite mer stråklandningar.

Jag fortsatte in mot stan och vid Hyltena fick jag klart inflygning stråk 29. Jag såg på klockan att jag hade ett par minuter extra, så jag bad om en studs på bana 19 för att därefter ta fullstopp på 29. Jag anade en liten suck i rösten, men jag fick i alla fall klart in på medvinden för 19. Klart studsa och därefter vänstervarv in på 29 för fullstopp. Jag trodde på finalen att sidvindslandningen skulle behöva avbrytas för det blev trots en "lagom" vind ändå en rejäl vindupphållningsvinkel. Strax före sättning tryckte jag upp flygplanet och skevade mot vinden. Lite gött att på allvar känna att hela planet lutar mot vinden och strax därefter känna hur högerhjulet smeks ner på banan. En perfekt sidvindslandning med andra ord och jag drog på igen, glad som tusan!

Upp i varvet för landning på 29. Jag hörde på radion när jag svängde in på bas att ett plan ville korsa stråket för att komma till tankanläggningen men de fick glatt vänta för att ett plan skulle in för landning (jag!). Lite jobbigt tycker jag, för de fick första parkett för att se min kortfältslandning.

Jag tröskade på in på final för 29. Jag kom in lite högt, men hellre det än för lågt på 29:an med sin förrädiska skogsdunge på finalen. Jag justerade det smidigt så jag kom ner lagom över tröskeln men fick till en riktig kängurulandning. Var säkert fyra fem studsar upp i luften innan planet satte sig till rätta. Fult som fan. Aldrig kul att avsluta ett pass med en kass landning.

Jag taxade i alla fall tillbaks till klubben och stängde ner maskinen.

Efteråt var det inte så mycket diskussioner om flygningen. Min fulstuds berodde självfallet på för låg nos och för hög fart. Något att jobba vidare på.

Kontrollanten var på plats i klubbhuset, så det spikades datum för uppflygning. Knappt tre veckor bort. Innan dess skall jag hinna en >3h lång nav på egen hand samt lite repetitionspass där en del blir på egen hand de med. Resterande teoriprov skall skrivas också. Sen jäklar! :)

7 kommentarer:

Bosse sa...

Uppflygning om tre veckor. Härligt då är du snart klar och redo att ta kommandot som befälhavare.
Lycka till och hoppas det går bra för dig. :-)

Marcus sa...

Haha, japp! Bakdaterat inlägg, men det stämmer ändå. Uppflygningen sker i månadsskiftet om vädret vill sig. Sen blir det att fara land och rike runt och fika dyrt! :D

Anonym sa...

Hur går det med ditt cert? Har Henke lärt dig färdigt nu..? :-) Som lärare känner jag inte honom, men som flygare och människa är han suverän! Vem ska du flyga upp för och varför dröjer det...?

Marcus sa...

Segt går det! Pga administrativa skäl och saknad på information skrevs ju aldrig några prov när teorilektionerna just var avklarade. Så det har släpat till nu på senare dagar. Fyra prov kvar nu att ta tag i och skriva. Efter det är direktivet att ringa Henke och köra resterande timmar och boka tid för uppflygning (igen).

Uppflygning blir för Kjell Böhl. Smidigt att ha träffat honom innan på klubben ett par gånger och även ha kört radiotelegrafin för honom i vintras.

Och jodå, Henke är suverän som lärare också! Jag tycker det har varit klockrena lektioner och han drog ju iväg oss på en flygning till England.. :)

Anonym sa...

Segt går det... :-) Tja, jag begriper ju inte varför man ska skriva teorin i delmoment, det tycker jag är lite fjolligt. Bättre att ta rubbet när man ändå är iväg, så har man det gjort!
Själv skolade jag för Krister S såväl PPL, NQ som IR, och flög upp för farbror Sune H. Sedan lät jag mitt cert ligga några år (korkat men blev sjuk), och fick göra en förnyad uppflygning för Kjell B. För 14 dagar sedan gjorde jag PC här nere i min gamla hemort så långt söderut man kan komma - och det var ett tufft pass.

Nödförfarande var inte som i Jönköping, där man får sk motorbortfall ute i skogen, hittar en glänta och får veta av läraren om man hade kommit ner eller inte. Här nere är det så mycket små skumma gräsfält, så drar kontrollanten gasen gäller det inte bara att hitta ett fält utan också att rent faktiskt landa på det full stop.

OM du läser under sk "flygäventyr" t ex Berlin t o r (skrivet för 100 år sedan) kan du se hur långt söderut Kjell och jag kom - dock var det då inte prov. Anonym är jag inte, men har ingen identitet som passar, så du hittar min mailadress i matrikeln.

Hoppas att det går igång igen snart, så du kan få ditt cert och börja flyga utan skyddsnät! Vill du ha några tips här nere är det bara att hojta till! :-)

Anonym sa...

Förresten - är inte gräsbanan 11/29 och inte RWY 27...? Kommer inte ihåg själv...

Har du fått något datum för att skriva och flyga upp...?

Tips inför uppflygning; Sitter du vid datorn på klubben har du till höger om dig en massa pärmar... - - - Lär dig dom. Noga.

Fastän Kjell är en av mina kompisar har han (och jag hade inte tillåtit något annat!) en genuin integritet, så när jag flög upp var han inspektör och jag elev - och vänskapen var före och efter men inte under uppflygning. Och ja, han är mycket noga med detaljer vad gäller bestämmelser, och vad gäller nödförfarande. Jag flög ju upp VFR och IFR samtidigt, - och det var spännande...:-)

Hoppas du snart får grönt ljus så du får ditt cert - så kan du sikta in dig på ESTO, som sällan är stängt pga vädret. Det är södra Sveriges jämnaste gräsbana - obetydligt skumpigare än asfalt.

Hälsn! Jacques G.

Marcus sa...

Jo, hade vi haft klart för att skriva proven i våras hade jag tagit allihop (eller iaf hälften) i ett svep. Nu har det gått lång tid från vi läste teorin samtidigt som jag har mer än fullt upp på jobbet och privat. Mitt yrke innebär en konstant inlärning, så det är inte alltid lätt att orka plugga in mer på kvällen.

Flygäventyret har jag allt läst! Jag ser fram emot att få ge mig iväg på liknande turer. Långnaven till England med Henke gjorde ju att vi som elever inte känner större rädsla över att korsa rikets gränser vilket är kul.

Stråket är mycket riktigt 11/29, jag rättade det. Det är inte första gången jag skriver 27, men jag vet om mycket väl att det är 29 och säger även 29 i radion. Märkligt det där. :)

Pärmarna har Krister kastat till mig flera gånger om när jag suttit på klubben, så dom vet jag om att jag ska kika i. Tack för tipset ändå! Att det är noggrant med regelverket vet jag om. Jag har märkt det när jag suttit däruppe med dem och pratat om allt mellan himmel och jord.

ESTO kommer att få sig ett besök, räkna med det. :)