Lektion 4 - Det tar sig sa mordbrännarn!

Idag var vädret ypperligt för skolning.

Väl på klubben konstaterade jag att KIKen inte stod i hangaren vilket innebar att de fortfarande var ute i luften. Mycket riktigt, bara sekunder senare såg jag maskinen studsa på banan innan den gav sig upp i varvet igen.

In i huset igen och på med radion för att höra om de skulle ta en vända till. Just när jag slog på hörde jag tornet meddela landningstiden, så då var det bara att stänga av igen och invänta sällskapet.

Snabbt och raskt blev det min tur att hoppa ut och köra checklista. Nytt plan för min del, så det blev lite funderande på vilka knappar som var huvudströmbrytare (de rödmarkerade) och hur radion fungerade. Lite knixande med nycklar och annat bråte var det också, men maskinen sparkade igång till sist.

Slå på radio- och navinstrument hade jag kanske kunnat klura ut på egen hand, men det var ändå en fem sex switchar som skulle slås på.

Därefter blev det en jäkla fart på läraren som var exalterad över en Piper Malibu (SE-KCN) som stod parkerad bakom oss. Snabb taxning över och därefter studie av hur det känns att sitta i vänstersits i en sådan maskin. Finesser som elektrisk trim på ratten, infällbara ställ och lite smått och gott är ju inte fel. Fast jag tycker att PA-28 är rymligare. Jag testade dock inte att ändra sätesinställningen. Det är lite ohyfsat att göra när piloten i fråga säkerligen kämpat länge med att få till det juuuuust rätt.

Ut igen till vår maskin och kolla var vi var på checklistan. "Taxiinstruktioner". Jahopp, bort med checklistan igen och ropa upp tornet. Motoruppkörning, ut på banan och iväg. Precis som tidigare är det inte en tillräckligt tung fot på högerpedalen så vi drev ut mot vänster. Nästa gång så jäklar!

Kurs 240 grader mot Mulseryd. Blev inte alls några fina 240 grader, utan vi hamnade mer åt 270 grader när jag kämpade med höjden och trimmen, så det fick korrigeras. Därefter blev jag introducerad för in-/utpasseringspunkt Mulseryd som består av en knapp kulle mitt ute i skogen. Lätt att missa med andra ord.

Sedan körde vi repetition på motorplané och stigning samt tillhörande svängar. Lite instrument blev det också, runt 20 minuter. Det gick mycket bättre idag och en hel del saker börjar sitta nu.

Vi snurrade runt ett bra tag och gick därefter tillbaks mot Axamo. Klart för inflygning innan vi var inne i kontrollzonen vilket ledde till en ypperlig lång final. Jag låg högt och kom väldigt snabbt, så det blev ner på tomgång väldigt långt ut för att sänka fart och höjd. Ingen markant sidvind idag och inte så hoppigt i luften heller för den delen, så det gick finfint att rikta in planet mot banan. Inget meckande med att ta ut klaffen i små steg, utan det blev rejäla 40 grader klaff i ett svep, sen lite gas för att hålla hastigheten på trevliga 70-75 knop. Av med förvärmning kom jag ihåg och därefter in över bantröskeln. Banan närmade sig snabbt och någon utflytning blev det knappast. Snarare en hård och bestämd landning utan att vara alldeles för ohyfsad mot landningsställen. Bra inbromsning innan taxibanan för att slippa backtracka. Därefter tillbaks till klubben.

Dagens flygning gavs ett ganska gott betyg. Tydligen markanta framsteg sedan sist. Det finns dock vissa saker jag själv känner behövs övas på lite extra:

• Utflytning i landningsögonblicket. Upp med nosen!!!
• Trampa sidroder i framförallt stigande högersväng. Våga trampa sidroder!
• Trampa höger sidroder i stig vid start. Banan skall finnas under planet, inte till höger.

Efter flygturen åkte vi till flygplatsens kafeteria för lunch. Wallenbergare och utsikt över plattan är inte så fel. Framförallt inte med tillhörande flygsnack. Lite skön debriefing där och lite insikt i skolning och flyg över huvud taget. Egentligen borde alla skolpass avslutas med en lunch eller fika för att varva ner och i lite mer avslappnad miljö diskutera ditt och datt. Framförallt är det bra att få tillfälle att snappa upp saker i stil med att en typisk PC (Proficiency Check)-fråga är att det pekas på kartan och man får uppgiften "flyg mig hit". Inga jäkla driftfärdplaner eller navskivor eller annat krafs skall användas. Karta och kompass är det som gäller. Jag lägger den vetskapen i samma kartong som vetskapen om att motorbortfall ofta inträffar med lärare i högersits när man är i närheten av fältet i Ödestugu.

Så, med det sagt, ett jäkligt bra pass idag. Lite ovant med nytt plan. Horisontgyrot ser lite annorlunda ut, navinstrumenten lite annorlunda, förgasarvärmningen är lite trögare att fippla med, men annars inte så mycket konstigt. Det enda trista är att tornet alltid säger att det inte blir mycket till studs-och-gå utan fullstopp eller väntläge på grund av nån linjekärra som skall in och landa. Så tråkigt när det bara blir en landning per pass. Idag var det dessutom tokfint väder för att öva grundläggande trafikvarv (ingen jobbig sidvind alltså).