Lektion 2 - svängarnas herre

Vädret såg kasst ut på morgonen när jag kollade. Fuktdis och heltäckande moln på 200 fot. SMHI sa att det skulle lätta, och TAFen visade att både Göteborg och Malmö räknade med enbart spridda moln längre fram på dagen. Med planerad flygtid vid 14.00 lokal tid skulle det nog bli bra.

Mycket riktigt, framåt lunch lättade molnen till uppåt 3000 fot och solen sken igenom. Det skulle bli flyga av!

Uppe på klubben blev det en snabb briefing som bestod i att jag lyssnade på debriefingen av föregående lektion. Lite mer roderverkan, svängar och motorplané stod på schemat visade det sig.

Ut till planet och en snabb check av detsamma. För lite bränsle i tankarna och det blev räkneövning för att lista ut hur mycket vi skulle behöva tanka för att komma upp i standardtankning som är 128 liter. 80 liter kom vi fram till och påbörjade därefter checklistan.

Iväg till tankplatsen för att undersöka hur man tankar ett plan. Vad tankautomaten menar med "bonding" hade vi inte en aning om, men tryckte "yes" på den frågan. Bränsle fick vi i alla fall, så det var nog rätt val. 74 liter visade mätaren när vi var klara, så 80 liter var inte helt fel uträknat.

Därefter flyttade vi på oss för att lämna plats åt nästa plan som behövde påfyllning och jag körde vidare med checklistan. Tornet var stängt så vi meddelade bara vår avsikt att köra fram till väntplats taxibana A. Mera checklista och därefter fick jag prata i radio själv för första gången: "Jönköping radio, Sigurd Erik Kalle Filip Martin ställer upp bana 01".

Ut på banan och läraren tog oss upp i luften och förklarade vad han gjorde på vägen. 80 knop stighastighet fås automatiskt om det ges fullgas och nosläget är intrimmat rätt. Och behold! 80 knop blev det på exakten!

Vi planade ut och tog ut kurs mot Hyltena för att bekanta mig med den inpasseringspunkten. Det blev till att öva på rena svängar där hemligheten ligger i att först ta skevroder, därefter sidroder och även lite höjdroder för att inte tappa höjd. I själva svängen är det endast höjdroder som hålls samtidigt som man skevar lite för att justera bankningen.

Jag övade en stund på detta och det gick ju ypperligt. Det enda som var lite kasst var att jag märkte att jag inte hade helt bra synkronisering med höjdrodret, så det svajade lite på variometern även om höjden inte sköt iväg något nämnvärt. Vi gjorde även motorplané för att gå ner på 1500 fot. Inte så konstigt med det. Bara att köra proceduren så fixar sig resten.

Vi besökte även fältet i Ödestugu där jag blev tipsad om att det är ett ökänt område vad gäller motorbortfall. Ett av alla dessa mystiska ställen som likt Bermudatriangeln får flygplan att fallera som man brukar höra ryktas om. Det blir till att ha spikat fast nödchecklistan i huvudet till nästa gång vi är där alltså. Jag blev även förevisad att det som ser ut som fältet inte är det, utan en helt vanlig åker (eller något). Fältet finns några meter till vänster. Bra att veta.

Vi körde lite vingtippningar utöver det. Jag tyckte att det var lite klurigt att få ihop det hela, men läraren var hyfsat nöjd. Jag kan tänka mig att det är en övning jag kommer att köra ofta när jag flyger själv, då det är bra sysselsättning på raksträckor.

Tillbaks till flygplatsen efter det. Jag fick gå in själv på lång final till bana 01. Låg bra till i inflygningen först, men drev av till höger. Detta korrigerade jag bra så jag kom in snyggt och prydligt över tröskeln. Det är knivigt att styra när man har full klaff ute och bara 60 knop fart, men det upptäckte jag snabbt beror på mitt misstag att inte använda sidrodret tillräckligt när jag skevar. I landningarna är det lätt för mig att glömma bort pedalerna, men så fort jag kom på detta så gick det stabilt. Första landningen kändes bra sett till inflygningen, men utflytning och sättning var kass.

Läraren tog över och vi gick upp i varvet igen. Han demonstrerade nästa landning och flöt ut riktigt bra. Hjulen smektes mer eller mindre ner på banan. Upp igen, så fick jag ta över i stigningen. Jag planade ut på 1300 fot och gick in i vänstersväng för att komma ut på medvinden. Lite bökigt att få till allt med förgasarvärme, gas och blandning och whatnot på samma gång så jag fick lite mer höjd än vad som var tänkt. Ett jäklans rattande på trimmen blev det.

Jag susade iväg på en ganska lång medvind och drog ut basen för att få lite mer tid på mig. Ut med klaff, trimma för nosläget och av med gasen. Trimma och mindre gas, mer klaff, mer trim. Blev lite mycket fipplande så jag fick flera gånger lite låg fart. Låg fart och låg höjd = snabb död, så på med lite mer gas för att lösa problemet. Jag kom in högt på sista landningen, men strax före tröskeln drog jag av på tomgång och tog ut full klaff. Fick kämpa rejält för att hålla ner nosen innan jag trimmat in och glömde som vanligt bort pedalerna. Denna gången blev det en lite bättre utflytning där stallvarnaren till och med pep lite innan sättning. Till sist taxade jag tillbaks till klubben. Nu kände jag att jag fått kläm på hur fötterna placeras bäst på pedalerna efter svängövningarna, så taxningen gick alldeles perfekt!

Utlåtandet efter lektionen var att det inte fanns något att säga. Det går precis så som det skall göra och svängar är inte något att fortsätta öva på speciellt. Istället är det bara att köra på som vi gör, så fixar det hela sig. Nu har jag ju tre helt egna landningar dessutom!

Nästa pass blir stig och sjunk med tillhörande svängar. Det låter lite bökigt, men är säkert helt överkomligt som allt annat. I läxa fick jag med mig att läsa lite i boken (redan gjort) samt checklistor att kika på och börja memorera. Upptäckte nu här hemma att checklistan inte stämmer överrens med den som finns i planet, så jag skall försöka kopiera den nästa gång så jag har rätt version med mig. Bäst att inte förvirra så mycket såhär tidigt. Jag skall även titta på kartan för kontrollzonen då det snart är dags att göra en nav runt hela zonen. Radiofyrarnas frekvenser (Oscar Alfa, Oscar Juliett och Juliett Oscar November) var också det något som jag skulle lägga på minnet. Antar att det är lite som att kunna telefonnumret hem..