Snart dags att ge sig av uppåt

I lördags när jag var på den årliga kick-offen med jobbet ringde telefonen under ett seminarie. Nyfiken som jag var (och dessutom lite uttråkad av samma ekonomisnack som man alltid får höra) så SMS:ade jag iväg numret som för mig var okänt till någon av nummerupplysningarna. Tillbaks fick jag ett svar att numret tillhörde en person på Malmö Aviation.

Märkligt tyckte jag. Har det kanske något att göra med flygklubben? Men jag känner ju inte till någon som flyger för Malmö Aviation. Är det någon på g-kraft där jag är allmän språkpolis? Näeh, finns inte någon kommersiell pilot som pysslar med den siten, inte heller skulle dom ringa mig.

Utan att tänka så mycket mer på det gick dagen (och natten) vidare. Under söndagen ringde det igen, men jag kunde inte svara på grund av nedsatt talförmåga (måste ha skrikit mycket under lördagen på dansgolvet). Dock fick jag ett meddelande inpratat där Henrik förklarade att han skulle vara min flyglärare och att han ville berätta att han finns till. Nice! Jag har ju gått och funderat på när det blir dags att börja flyga. Framförallt i och med att ryktet säger att eleverna förra året började redan på hösten.

Idag fick jag så en liten pratstund med Henrik som verkar väldigt trevlig. Han berättade att han räknar med att börja skola inom två-tre veckor, dvs i början av februari. Runt ett pass i veckan skall jag räkna med. Gott!!

Navigationen avklarad!

Sådärja! Skolprovet i navigation är nu avklarat med bara ett fel på en fult formulerad fråga.

Frågan jag missade på handlade om planets tyngdpunkt och hur den påverkas av olika faktorer. Hade formuleringen av det rätta svaret varit lite annorlunda hade jag nog fått rätt på den. Nu kändes inte något alternativ rätt, och jag valde därmed fel.

Men men, godkänd är jag! Där ser man hur bra det är att faktiskt läsa på lite inför ett prov. Jag tycker dock fortfarande att VOR är lite trixigt. Det där med att ha koll på om instrumenten tar hänsyn till planets relativa bäring och allt annat snurrar lätt till det. Men som med det mesta blir det väl en barnlek så fort man får se hur det fungerar i praktiken (i luften).

Juluppehållet är över

Det har varit en skön ledighet över jul, men det blev inte så mycket studerande gjort som jag hade planerat för i mellandagarna. Faktiskt så blev det inte något läst alls.

Nu har det satt igång igen ändå med teorin. Meteorologi idag med prat om väder och vind. Som vanligt körde vi igenom dagens väderrapport och kommande prognos för att öva oss i att läsa METAR och TAF.

Börjar bli dags att göra övningsuppgifter i navigation dessutom, prov om en vecka.

Torsdag den trettonde?

Fredag den trettonde kanske inte är något att haka upp sig på, men torsdag den trettonde kanske kan vara något?

Ikväll var det hastigt och lustigt skolprov i navigation. I princip hade jag bara gårdagens kväll på mig att läsa in allt som har med navigation, massa och balans att göra. Det hade kanske kunnat gå, men så trött som jag var nöjde jag mig med att läsa lite i boken och göra en driftfärdplan.

Självfallet var driftfärdplanen någonting som vi gjorde gemensamt på provet, så den tid jag la på det var bortkastad. I övrigt gick det inte alls bra. När jag lämnade in svaren kändes det bra. Men när resultatet kom upptäckte jag hur fel jag haft (39% fel för att vara exakt).

TO och FROM-sidorna på en VOR-fyr blandade jag ihop helt och hållet och tappade två poäng på det. På en annan fråga gjorde jag ett medvetet val (hur gick det till egentligen!?) att inte räkna med motvinden som var angiven när jag beräknade bränsleåtgång. Ett poäng bort där med. (Som tur är så hade jag i verkligheten tack vare min medräknade bränslereserv tagit mig fram utan problem ändå, men det hjälper ju inte här).

Enda fördelen med detta är att jag har motivation att studera under julhelgen inför omprovet vi skriver i januari någongång...

Isch, prov..

På gårdagens teori fick vi reda på att det inte alls blir något slutprov i radiokommunikation imorgon som det var tänkt (och som jag läst till). Istället blir det skolprov i navigation (som jag inte har läst till).

Så i och med detta har jag idag kopierat upp lite tomma driftfärdplaner och räknar med att det blir till att öva navigering hela kvällen. Mina tidigare problem med att förstå hur VOR/DME, ADF/NDB hänger ihop och fungerar rent praktiskt. Som tur är finns det ju på interwebben finfina simulatorer så man kan leka lite och se hur det faktiskt ser ut på instrumenten.

Mer prylar till högen

Mändgen prylar som ingår i min hög med kursmaterial har ökat lite det senaste. Rätt som det är har det kommit en kartong med kompletteringar från KSAB. Nu senast har jag blivit en pintoboard, en JAR-FCL-bok och en PPL-bok rikare. Nästa leverans borde innehålla transportör och pärmen Svenska Flygfält. Fast det blir nog någon gång under nästa år.

I veckan kom det även brev från Luftfartsstyrelsen med mitt medical class 2-papper. Nu är allt klart för att skola PPL!

Se på när andra flyger

Den här veckan har inte skiljt sig från de tidigare när det gäller teorin känner jag. Tisdagens pass blev visserligen inställt på grund av sjukdom och torsdagens innebar en vända in i nya områden, men det går sin gilla gång ändå.

Navigeringen är vi i princip klara med och har nu gått igenom driftfärdplan och börjat med beräkning av massa och balans istället. Inga konstigheter med det, man har ju läst teknologi, fysik och en massa annat i skolbänken.

Veckans höjdpunkter har istället varit att se på när andra flyger. Idag kikade jag på en kort dokumentärsnutt jag hittade på svt.se som handlar om trafikflygarhögskolan. Kanske är det där man skulle lagt sina högskoleår istället? Fina plan hade dom i alla fall.

Fredagen som var en ledig dag för min del spenderades dels i fotobutiken i Bankeryd för att shoppa teleextender till min nya kamera samt med en promenad till Elmia. Där bjöds det på en riktigt trevlig flyguppvisning, courtesy of flygvapnet.

De ropade ut i PA-systemet att planet var på väg in från vänster och jag hörde att det mullrade lite längre bort. 1000 fot minimi är det i regel, men jag var ganska säker på att piloten fått tillstånd att gå lite lägre. Jag tittade ändå upp i luften för att försöka få syn på en liten mörk prick som kom närmare när jag helt plötsligt fick se den nere vid vattnet. Piloten kom in lägre än marknivån där vi stod och svepte upp med JAS-planet i full fart. Hade jag haft lite bättre koll på kameran hade nedanstående bild kunnat bli riktigt bra. Nu tjänar den mest till att visa hur ruskigt häftigt som uppvisningen inleddes (framförallt för oss som stod längst fram vid branten till vattnet).



Sen flög han runt lite grann


Innan det var dags att dra förbi i full fart en sista gång